trots allt, så hoppade du utan mig
Vi sa, hoppar du så hoppar jag. Men... det är som om du hoppade utan mig Tea. Trots allt vi lovat, allt vi delat... så hoppade du utan mig.
Det finns inte en enda sak som jag inte saknar med dig min allra bästa vän. Saknar hur du luktar och hur du slängde med håret. Hur du betonade ord och hur du höll pennan när du skrev.
Saknar att lyssna på dina lugna andetag när du sov, ditt leende när du kom att tänka på något roligt.
Saknar att se dig uppspelt, din min när du berättade något, för du ville alltid att jag skulle förstå, saknar dig helt sjukt galet jävla mycket älskling, förstår fortfarande inte varför du inte längre får finnas till, för sanningen är ju, att när du inte längre finns till, vill jag inte heller längre finnas till.
♥
Tycker inte om de här dagarna när det känns såhär, men jag vet att de alltid kommer. Ibland ofta, ibland sällan, men kommer det gör dem.
Men jag har lärt mig att det är viktigt att sätta ord på saknaden sånna här dagar, så att jag inte gräver ner mig utan konkret skriver ner vad som är fel, vad jag saknar, så här kommer det älsklingen... Idag:
Saknar jag din villkorslösa kärlek, saknar att få ringa dig. Saknar sååå att få höra din röst. Skulle nog göra vadsomhelst för att få höra din röst igen. Bara en gång.
♥
Vet du att jag ringer din mobil ibland bara för att höra ditt röstmeddelande. Gjorde det precis. Ska nog sätta mig ikväll i trygghetscirkeln på min matta som du älskade att borra ner ansiktet i bästis... med ett hårt tag om ragnar, din gamla nalle som fortfarande luktar som du... och massa stearinljus.
Känns som en bra idé en dag som den här, behöver all styrka till nästa vecka, jag vet att du kommer att ge mig det, tack för det bästis...
Det är bara en sak jag inte förstår idag min kära fina bästis. Vi sa alltid hoppar du, så hoppar jag. Det var så vi sa, så det var sagt. Men trots allt vi lovat och allt vi delat, så hoppade du utan mig...
och det var ju inte så det var sagt...
Varför hoppade du utan mig bästis, vi som lovade älskling, förstår inte varför du lämnade mig ensam kvar här, när allt jag vill och behöver finns hos dig...
itsblogglife
