itsablogglife

Det har hänt så mycket just nu. Mest dåliga saker. Eller bara dåliga saker föressten.
Och jag vill liksom sammanfatta mina tankar, för just nu är jag bara... bara helt chockad.
Jag
Jag känner sorg, djup sådan som sätter sig i tankarna och hjärtat och bara värker. Jag känner saknad, i hela mitt väsen, jag verkligen saknar sönder dig, Jag känner ju att något saknas, och det kan jag inte komma över. Jag känner overklighet, är allt en dröm? Har du funnits, är det här en dröm, jag vet inte. Hoppas nästan på det. Jag känner rädsla, vad ska hända nu liksom, är jag helt ensam. Vad ska jag göra utan dig, det ska ju vara vi.
Jag känner Panik jag vet inte vart jag ska ta vägen, det känns som om jag kommer att dö, dö utan dig. Dö ifall jag inte får hålla om dig en sista gång innan du ger dig av. Jag känner ilska, fan du skulle ju vara här, du lovade! Ilska, jävla läkare som inte ens lyckades rädda henne. Jag känner förundran, jag fick faktiskt äran att känna dig, hålla om dig och att vara med dig. Jag fick vara älskad av dig i 10 år. Jag fick världens bästa vän i många år. Jag har upplevt mer kärlek med dig än många får under hela sina liv. Så jag är även tacksam.
Jag känner kärlek, för jag vet att du är med mig i varje andetag, för det är så när man älskar varandra.
Jag känner allt, och det är därför man mår så dåligt, man vet liksom inte vart man ska ta vägen.

Men jag antar att jag måste klara det. För dig, Tea. Kom ihåg att jag gör allt för dig. Och jag vet att du ser mig.
Sov gott jävla älskade människa, vart du nu är. Älskar dig.