Jag älskar dig och saknar dig så att jag nästan dör.
Alla gör val. Varje dag gör man val.
Vissa är mindre och andra är stora och livsomfattande.
Jag har gjort många val. De flesta har varit till de sämre. Även om det inte alltid var meningen.
När Tea lämnade mig gjorde jag också ett val. Jag valde henne. Att alltid tänka på henne, och minnas.
Nu när jag vet hur många personer jag har sårat på grund av det, så måste jag ifrågasätta det valet.
Tea är det viktigaste jag har, fortfarande, det är inte tal om något annat.
Men jag ångrar allt jag gjorde mot alla andra.
Jag har stängt ute alla. Som om det var ett svek mot Tea att tycka om någon annan.
Så skulle hon inte ha tyckt alls. Hon vill att jag ska vara glad och må bra.
Jag har gjort precis tvärtom.
Idag fick jag reda på att jag ligger på minus i mitt viktprogram, går jag ner mer: så åker jag in igen.
Det är också ett val jag har gjort.
Men jag har bestämt mig nu. Jag är inte redo att släppa in någon i mitt liv.
Och det gäller anorexin också. Jag ska klara det. För ett tag, medans jag var hos doktorn, så kändes det som att Tea var med mig, när han sa allt.
Jag vet att det är overkligt och surrealistiskt, och att det inte kan vara så.
Men hur det än var, så kändes det bra och fint.
I slutändan så spelar det ingen roll om det var på riktigt eller inte, känslan var ändå på riktigt.
Jag älskar fortfarande Tea mest av allt. Nu ska jag börja kämpa för det som finns kvar av mig, jag är inte anorexi, jag är Malin. Det kanske kan räcka ett tag?
Jag ska kämpa för dig Tea.♥ Just like I promised...
itsablogglife
Hej Malin! :) VA skönt att höra att det iallafall var en skaplig dag! :) Tråkigt att du inte följer viktkurvan, kanske inte kunde göra något om du gick upp ngt kilo? Nu vet ju inte jag hur du ser ut, men jag kan ju anta att du är ganska mager, om du blir inlagd bara du går ner något kilo mer.. Kämpa på tjejen!! Du skriver så rätt i inlägget! Det är självklart att Tea inte vill att du ska stänga hela världen ute, och bara tänka på henne. Det funkar ju inte! Du har ju hela livet framför dig gumman!! :) men absolut.. allt tar sin tid! Det är ju liksom din tid att sörja och minnas nu, men som sagt man får inte glömma sin omgivning, för vare sig man vill eller inte, tror jag det är lätt hänt att man står där ensam kvar, om man struntar i alla andra. Du är för härlig!! Va glad jag blir att jag KAN göra dig lite glad iallafall :) Jag blir alldeles rörd! Hoppas du får en bra helg, så bra det går iallafall!! KRAM KRAM Jenny
åh! Jag måste bara säga en sak till! Min kompis åker till Thailand idag, i 2 veckor.. vet inte om du sett det i min blogg .. Men iaf. Jag kan ju säga att TACK VARE DIG!! Malin!! Så blev det ett känslosamt hejdå igår.. och när vi sagt hejdå och kramats, var jag tvungen att skicka ett sms och säga att "jag glömde säga att jag älskar dig" .. :) För man vet aldrig, och tack vare dig tänker jag till en extra gång! och kände att "ifall ifall" så MÅSTE jag säga det till henne, TACK MALIN, för att du har fått mig att tänka till gällande mina vänner! DU ÄR GULD VÄRD!!
får man fråga hur mkt du väger & hur lång du är?
